En introduktion till kolhydratfattig kost

Innehåll

Inledning

Sommaren 2002 började vi äta lågkolhydratiskt och äter begränsat med kolhydrater genom att utesluta spannmål, socker och i princip alla raffinierade kolhydrater och lägger fokus på att få vår energi från fett och protein. Vi försöker att laga all vår mat själva och laga den från så hela och naturliga råvaror som möjligt. Detta har gjort oss friskare, gladare, piggare och lättare och lite då och då träffar vi på människor som undrar varför vi äter som vi gör. Därför har vi sammanställt sidan du nu läser. Vår förhoppning är att allt som står här skall vara lättbegripligt och korrekt, men givetvis finns det saker att förbättra och ändra. Skicka brev till kolhydrater@resare.com om du har synpunkter, frågor eller funderingar.

Vad kolhydratsfattig kost innebär

Den främsta anledningen till att någon funderar på att lägga om sin kost är nog att man inte är nöjd med hur man mår i nuläget. Vissa väljer att äta bara grönsaker och mår bra av det. Det allmänna tipset brukar vara att äta mindre fett och mer fullkornsprodukter. Men det passade inte oss alls. Efter ett tag märkte vi att det fanns massor av människor som inte mår bra av den kost som de flesta anser vara det sunda sättet att äta. De som tillhör den här gruppen av människor brukar ofta känna sig lite trötta, okoncentrerade efter de har ätit smalmat och trots att man sovit mycket. Många kan uppleva det som svårt att inte äta godis trots att man gång på gång bestämt sig att skära ner på intaget. De flesta, men inte alls alla, är överviktiga.

Varianter på lågkolhydratskost

Det finns fyra olika linjer i lågkolhydratskost som vi tar upp här.
  1. Dels en variant där man fortfarande äter mycket kolhydrater men väljer bort de livsmedel som har ett högt GI, glykemiskt index, och äter begränsade mängder fett och protein i kombination med kolhydraterna. Detta är det "vanliga, nyttiga dietist-sättet" att äta. Man slutar med vitt mjöl och socker och väljer fullkornsalternativ till pasta och ris.
  2. Den andra varianten innebär att i stort sett helt utesluta kolhydrater och äta protein, fett och kolhydratsfattiga grönsaker. Därmed utesluts även fullkornsprodukter och frukt förrutom de vita raffinerade kolhydraterna. Kosten blir då baserad på fett och protein. Fettet blir den huvudsakliga energikällan och står vanligen för minst 60% av enerign.
  3. Den tredje linjen är innebär äta få kolhydrater och även minimalt med fett och nästan uteslutande äta protein. Kokt fisk, kyckling och äggvita brukar vara basen i denna kost. Metoden används främst av vissa okunniga kroppsbyggare, och ger ofta ett kort tålamod och koncentrationssvårigheter och ibland även yrsel och illamående. Detta är en kost som används förhållandevis sällam och då i korta perioder. Längre perioder ökar bland annat riskerna för njurar och lever och har en tendens att äta upp muskler.
  4. Den fjärde och sista linjen kallas paleodiet eller stenåldersdiet. Inom den här kosten sortras de flesta moderna livsmedel bort, som raffinerade spannmål och socker. Även andra livsmedel som vi inte hade tillgång till under vårat liv som jägare och samlare undviks. Exempelvis mejeriprodukter, mycket salt och kryddor hör till det man undviker att äta. Sedan är det väldigt individuellt hur fördelningen mellan de olika födoämnena blir, vissa äter i det närmsta helt kolhydratslöst utan dagliga inslag av grönsaker och vissa äter nästan helt grönsaksbaserat. Fokus ligger mer på livsmedlenas ursprung.

Hur gör man? En praktisk guide

Om man bestämmer sig för att lägga om kosten enligt den första varianten i listan ovan så finns det ett förhållandevis stort utbud av litteratur på svenska. Allt om glykemiskt index och Blodsockerblues är två bokförslag. Den tredje varianten kräver mycket kunskap om näringslära och kroppens funktioner och rekomenderas inte för någon av oss. Den fjärde varianten återkommer vi kanske till men nu ska vi prata lite om hur man gör om man vill äta som vi gör, äta efter linje två med lite kolhydrater och mycket fett och protein.

Om man inte vill läsa någon bok (vilket vi ändå rekomenderar att man gör), så är detta en bra tumregel brukar prata om: Lägg upp en tredjedel av tallriken med kött, en tredjedel med sallad och en tredjedel med lagade lågkolhydratsgrönsaker. Ät minst tre gånger om dagen men så ofta som det krävs för att hålla mättnaden. Gå aldrig hungrig! Lyssna på din kropp och lär dig kroppens signaler. Om inte ens du lyssnar på dig själv och respekterar dig, vem ska då göra det? Det gäller både kropp och själ.

Går man ner i vikt så behöver man generellt sett lite extra vitamintillskott eftersom kroppen förbrukar mer vitaminer när man förlorar kroppsmassa.

Drick vatten!

Du har säkert hört att man ska dricka minst en liter vatten varje dag. Om man äter mindre kolhydrater så får man i sig mindre vätska genom kosten och det måste man kompensera genom att dricka mer helt enkelt. Tycker du att 1,5 liter låter mycket så tänk på att det bara är ca 1 dl för varje vaken timme. Har man alltid ett glas brevid sig så är det lätt att det bara slinker ner. Speciellt om man dricker ett glas till varje mål mat också. Drick så pass mycket så du inte kissar gult annat än på morgonen. Det gäller oavsett vilken kost du följer.

Frukost

Vi börjar med att äta en väldigt kolhydratsfattig frukost för att vara säkra på att slippa jobbiga blodsockersvängningar och hålla oss ordentligt mätta. Vi äter ofta tre stekta ägg var. Det går snabbt och är billigt och ger en bra mättnad. Ibland varierar vi oss med någon omelett eller kokta ägg med majonäs. Vill vi lyxa till det lite så steker vi lite sockerfri bacon. Vill man inte äta en så stabil frukost så kan man äta en liten portion yoghurt eller blanda lika delar yoghurt med keso. Det låter lite mysko men är faktiskt riktigt trevligt. Har man en lite knepig mage kan man strö på en matsked linfrö.

Luncher

En stor sallad med sallad, gurka, rädisor och grön paprika med grillad kyckling eller tonfisk blandat med majonäs går snabbt och enkelt att göra. En omelett med stekt svamp och sallad likaså. Man kan enkelt och snabbt göra äggröra i micron genom att knäcka valfritt antal ägg i en bunke och hälla på en skvätt grädde och en klick med smör. Kör ett par minuter, vispa sedan upp med en ballongvisp och micra tills smeten är koagulerad förrutom en pöl i mitten. Vispa igen och salta, peppra och servera med köttfärsbiffar av ren köttfärs som man bara format till biffar och stekt i en stekpanna. Lite kokt broccoli till det kanske. Om man ätit en rejäl frukost kanske man bara vill ha något lätt. koka en broccoli och ostsoppa genom att koka upp broccoli i grönsaksbuljong. Lägg undan hälften och mixa resten med 3 dl buljong per ätande. Häll i en klick grädde eller creme fraishe och en rejäl näve ost. Smaka av och servera. Går snabbt och värmer och mättar bra. Eller koka spenatsoppa, sparrissoppa eller svampsoppa. Men red inte med mjöl utan häll bara på en skvätt grädde och ät den lite lösare än du är van.

Middagar

Vad äter du i vanliga fall till middag? Väldigt många rätter går att fortsätta äta om man bara moddar lite och utesluter pasta/ris/potatis och ersätter med mer kött, mer fett i form av kryddsmör, grädde i såsen och grönsaker. Det fyller upp magen och ger nyttigheter av alla slag. Kroppen behöver mer än bara bra energi och kräver även vitaminer, antioxidanter, mineraler och massor med små bra saker för att fungera optimalt. Så glöm inte grönsakerna. Längre ner kommer en kort lista på grönsaker man kan äta hur mycket som helst av. Bra och trevliga middagar är stekar, köttfärsrätter, kyckling eller fisk med en sallad, en variant av tillagade grönsaker samt en god sås. En hemmagjord bearnaisesås är relativt enkel och innehåller väldigt få kolhydrater och mättar gott.

Mellanmål

Blir man hundrig mellan måltiderna så gäller det att ladda med bra kolhydratsfattiga mellanmål för att inte halka dit och äta det man är van att mellanmåla på, nämligen snabba kolhydrater. Bra mellanmål är kokta ägg, gärna med lite majonäs och räkor eller kanske lite god kaviar/rom. Gör man några ägghalvor och ställer in i kylen så är det lätt att gå och ta när man känner sig sugen och så slipper man vara hungrig. Hungern är något man ska lyda. Man ska äta när man är hungrig och sluta när man är mätt. Att rulla in lite mozarella i någon god skinka är en trevlig lyxvariant. En bit brieost är bra och ofta kan man köpa en hel tårta relativt billigt. Nötter och solrosfrön är bra men ät inte mer än en näve om dagen.

Kolhydratsnåla grönsaker

Här kommer en lista av de grönsaker man kan äta i princip så mycket man orkar och vill av:

Triggers

Olika personer är olika känsliga för olika ämnen. Men det finns vissa små saker som är kända för att få igång sötsuget. De kallas ofta för trigger/triggers/triggare. Det är väligt individuellt vad som drar fram sötsuget fast man ätit kolhydratsnålt. Vanliga triggare är koffein, minimala mängder raffinerat socker i exempelvis bacon, kyckling eller korv, eller sötningsmedel och där främst aspartam som är det absolut vanligaste i köpta sockerfria drycker. Vissa är väldigt känsliga mot minsta lilla stärkelse och andra blir sötsugna av mjölkprodukter. Vissa behöver bara dra ner på kolhydraterna och är sedan aldrig sugna mer. Men även om det inte är så lätt för alla så kan nog alla hitta det som är boven för dem och leva ett liv helt utan sötsug.

Frågor och Svar

Vad är kolhydrater?
Kolhydrater är rent kemiskt en viss grupp av kolkedjor. Kolhydraterna delas upp i tre olika grupper, cellulosa, stärkelse och sockerarter. Den första, cellulosa eller kostfibrer kan kroppen inte tillgodogöra sig som bränsle utan går bara rakt igenom och gör lite nytta genom att fylla ut maten så man känner mer mättnad och hjälper magen att hålla sig i form. Stärkelse och socker är däremot kolhydrater som kroppen lätt kan använda som bränsle. Det är det bränsle som kroppen främst väljer om den får välja själv. Kroppen omvandlar de kolhydrater man äter till glykos som är en enkel sockerart och använder det till bränsle och lagrar överskottet i levern och ute i musklerna tills det ska användas. Olika livsmedel med kolhydratsformen stärkelse är exempelvis pasta, potatis, bröd, couscous och ris. Exempel på olika produkter med sockerarter i är frukt, mjölk, godis och läsk. Alla grönsaker innehåller varierande mängd socker. Vissa innehåller även stärkelse och alla innehåller lite fibrer.
Vad är GI?
GI står för Glykemiskt Index. Det är en måttståck för hur mycket ett livsmedel med kolhydrater höjer blodsockret. Ett högt index höjer snabbt blodsockret för att sedan gå snabbt ner igen. Ett lågt GI höjer sakta blodsockret och ger ett mer stabilt blodsocker.
Vem var Dr. Atkins?
Robert C Atkins var en amerikansk läkare som under ungefär 30 år tagit fram ett kostrådskoncept som är uppkallat efter honom. Detta koncept har han skrivit om i boken Dr. Atkins' New Diet Revolution [bokus.com] som man kan köpa hos t.ex. akademibokhandeln för cirka 100kr. Dr. Atkins avled tyvärr våren 2003

Länkar till andra och mer information

Sidor på svenska

Sidor på engelska

...och som vanligt. Tack Malin för att du fick oss på andra tankar

tillbaka till resare.com